Vi kan vara som Paris och Nicole, du och jag du och jag

Jag bor ju i Stockholm nuförtiden. Det känns knäppt, ovant, men mest känns det nog bara så fint. För jag är ju här med Louise och vi bor i lägenhet där golvet knarrar, var man kan sitta uppkrupen i höga fönster och som har konstig konst på väggarna. Vi har nästan inga möbler alls, men vi har en kristallkrona och ett badkar. 

Den här sommaren som flöt förbi har varit en av de bättre, men också så tung. Jag blir så varm i hjärtat när jag tänker på alla brygghäng. På när jag klädde alla i reflex för att vi skulle cykla in till stan efter sangriafesten. Eller när man sitter ihopträngda i en bil och lyssnar på Joas playlists. Och hur de sista helgen ordnade en avskedsfest åt mig, trots att majoriteten var så bakis, och överraskade mig totalt. Det är de stunderna jag vill tänka på. Men det var också jobbigt, påfrestande och mycket krav. Därför känns det så fint att bo i en ny stad, med någon som man firade tre år tillsammans med på Facebook för en vecka sedan. <3 https://open.spotify.com/track/1JkcsJh6AWLxdVSe6fRe6y

Nu spenderar jag dagarna med att lyssna på Little Jinder, snapchatta, söka stipendier, läsa böcker, se serier, planera veckoslut och bara ha de så najs med min roomie. Om två veckor börjar min praktik, vilket känns så skrämmande, nervöst och pirrigt. Men vetja de blir bra. Förhoppningsvis mer än bra. Men före det ska jag hem en sväng för ett bröllop. Som jag sisådär väntat på i sju år. 

Frida S
02.09.2016 kl. 11:45

Brevväxling

Vi skriver åt varandra i ett öppet dokument. Det är mitt försök att vi ska hålla kontakten. För jag avskyr när jag alltför ofta tänker att jag borde höra av mig, men sedan gör jag det inte. Men du förstår och det känns så fint att vi skriver åt varandra. Det är lite för långt emellan oss för att lyckas lappa ihop flera månader, men vi försöker så gått det går. Vi skriver om hur bäst mammor är, varför man går tillbaka till snubbar som inte är värda en. Som man inte ens är intresserad av längre. Om svackor, spöken och studier. Vänner som är för långt borta, fyllor, tårar och kyssar.

Det är lätt att skriva brev. Vi gjorde det för tio år sedan, och nu gör vi det igen. Det är utlämnande skönt. Tryggt. Det är som att vi är tillbaka och promenerar på rapadoftande grusvägar. Där vi gick i timmar och pratade igenom alla tonårsproblem vi hade. Snart är det vår igen. Fast vi inte har gemensamma grusvägar att gå längs just nu, så har vi ändå äntligen hittat tillbaka till varandra.

Frida S
04.03.2016 kl. 13:46

Tillbaka

Jag är tillbaka i Åbo med stregring och utan ofrivilligt pirr i magen. Det finns tiotals måsten jag borde ta tag i men jag kan inte riktigt slita mig från den här stressfria bubblan jag befinner mig i. 

Jullovet var helt perfekt. Jag hann lappa ihop delar av mig själv som hösten slitit för mycket av, umgås med alla som hör hem till, hästmysa och ordna en nyårsfest som blev precis så lyckad som jag hade hoppats. Varje gång jag är hemhem och vi alla samlas kommer jag inte ifrån hur roligt vi alltid har. Det känns som att de hundratals kilometer som finns mellan oss bara stärker allt som förut var skört. När jag tänker på hur vi alla dansade oss svettiga till Håkan H, skålade och kramades vid tolvslaget, drack mängder av skumpa, lekte lekar, grät, skrattade, sjöng allsång, hånglade och berättade hemligheter och dansade lite till, önskar jag att det kunde va nyår oftare. 

Jag hade noll bilder från kvällen så här kommer en av Saras bilder (som blev extremt suddig) och en av Louises.

Ofc glitter roots på nyår <3

Nu är jag mer en redo för en stressfri Åbovår med skumpadagar, dansnätter, kompishäng med saknade åbovänner och planerande av nästa höst. Åbo <3

 

Frida S
14.01.2016 kl. 14:05

Söndag

Tydligen är jag inte alls okej. (Tillägg: fast nu är jag det)
 

Därför är en tidig prommis, trots bultande huvud, med en bästa vän så himla rätt. Sedan blir allt lite lättare när man får prata med en mamma som bryr sig. För att sedan bjuda in en bestie på krabbishäng, så man kan ligga nära nära i sängen och känna hur den där knuten inombords blir lite mindre. Dessutom lyssnar vi på Taylor <3

 

Frida S
29.11.2015 kl. 15:22

Under en vecka

Jag vaknar fem timmar för tidigt och ringer dig. Gråter i en femton minuter över att allt känns för mycket, men ändå just då i stunden alldeles för lite. Gråter över att jag saknar dig varje dag, och lite över pojkar. 

Sitter med en förlängesen uppdrucken kaffekopp, trycker fram orden och gråter för att det är tungt att dela med sig. Just då i stunden tänker man att det ska bli lättare, men egentligen blir allt bara mycket svårare för plötsligt har något undangömt blivit verklighet. 

I biomörkret blir jag tårgöd till Inside Out (som för övrigt är super), men också för att mitt sällskap är en av de finaste människorna som finns. Och jag kan inte förstå hur jag klarat mig utan henne tidigare. 

 

 

Frida S
20.09.2015 kl. 21:49

Sommarens finaste häng

 

Vi firade midsommar vid min villa. Grillade, spelade kubb, drack mängder av vin, tog nattdopp, dansade tills solen började gå upp. Sedan sov alla över, för att sedan ha den fnissigate frukosten ever. 

Drack mera vin på diverse platser, med olika människor. Här med Jonas.

Malin och Julina ordnade sommarens största fest i en danspaviljong. Var vi tokdansade, berättade hemligheter i grönaste WC:n ever, hade matkrig och hade det så himla fint. (Louise bilder)

Åkte till Åbo för att träffa Hanna ett par dagar. Åbo var sommarvarmt och vi var och simmade, hängde vid ån och gjorde alla typiska Hanna&Frida-grejer. Var ändå ganska sorgliga dagar eftersom det var sista gången vi umgicks som kämppisar. </3

Jag och Louise hälsade på Josefin i Stockholm en helg i augusti.
Hängde bland annat med Johanna och Joa under Jakobsdagar.

Andades skogsdoft med Jenna, Malin och Cessi.

Fick träffa Louise trots att vi bodde på skilda håll. Hon kom till Nykarleby ett par gånger, och sedan i Stockholm. <3456

Sista helgen träffades största delen av gänget vid Malins. Sedan flyttade vi alla till olika städer igen, och så var det plötsligt höst.

Frida S
11.09.2015 kl. 16:14

Sista dagarna i maj ( i Åbo)

De sista vårdagarna i Åbo spenderade jag mest tillsammans med Hanna. Vi var bland annat och såg till hennes hösthoods. En dag matchade jag med lysande rosa och använde min pojk-adidasjacka flitigt. Hanna och jag firade sommarlov med somrigaste middagen. På skolavslutning cyklade vi till Uittamo för att ligga i solen på klippor och prata om bland annat äktenskap, föräldrar och hur fin våren varit. Kvällen innan hade vi dansat på Dynamo till stängning och jag mindes inte när jag senast haft så roligt. När vi gick hem dokumenterade jag himlen eftersom den var helt magisk. Efter den helgen åkte jag upp till Nykarleby för sommaren.

 

Frida S
08.07.2015 kl. 21:53

En kväll i sin helhet

Rödtjutsläppar.
En vante mindre.
Captain Obvious. 
vadfangörvihär.
Snuff.
Rosaglittrande dödsätare.
Eyelinervärk.
1% skillnad.

The Cure – Just Like Heaven

 

Frida S
27.02.2015 kl. 17:15

Det finns dagar som blir bättre av att prata om plan, och funderar när man kan vara kär och när man egentligen känner någon. Försöka förstå sig på sin egen hjärna, tänka på hur det skulle vara att leva ett liv utan konsekvenser. När avtal görs angående sommaren och allt känns genast bättre av att man bara har umgåtts.

ps. Fråga: På vilket jävla ✈️ är vi? ds.

Frida S
06.01.2015 kl. 22:26

att höra dig andas

Ligger på vindsgolvet och är nära igen. Brus och ilande luft. 
Rödvinsglasen är sedan länge tomma och vintervärlden redan besökt. Förstående blickar och avlägsenhet. Hemligheter utelämnas och pinterestbilder visas öga mot öga istället. Att känna sig dubbelt hemma. 
Frida S
04.01.2015 kl. 19:56

Frida.
Är kaos.
Studerar litteraturvetenskap i Åbo.
Försöker lära mig något.

 


 

absurd 
argusti 
bratr 
danamon
dunkskallet
dysleski
finalina 
hanna
pixie 
sälskap